Can we stay please.

I am so on edge because of this whole EU Referendum. Me, the girl who never in her life has cared about politics or elections. It just feels more personal this time if you know what I mean? And I’m scared of the things happening out there and I’m scared of what either result will cause out in the streets. I am however happy to be in Scotland right now. It somehow feels like the right side of the border to be.

iamjohnbond_stay_EU

Excellent illustration by I am John Bond

 

Advertisements

Hidden Door Arts Festival

Hidden Door Arts Festival skedde nyligen här i Edinburgh och beskrevs som “…9 dagar och kvällar av musik, konst, teater, film, spoken word, poesi, barer, street food och mycket mer…” och är helt och hållet arrangerat av volontärer. Utrymmena vid King’s Stables Road används inte längre och den gamla slitna stilen i kombination med en massa tillfällig färgglad konst förvandlade allting till en ljuvlig liten konstvärld. Med strålande sol och en öl, sittande på en målad lastpall, omgiven av konstsjälar så kändes det nästan som Östra London igen.

Under dagtid fick man gå runt gratis och titta på konst, äta och dricka eller varför inte gå in på ‘biografen’ där vi såg några riktigt bra animerade filmer av studerande vid Edinburgh College of Art. Efter klockan 18 måste man köpa biljett då liveband och annat händer. Jag och Adam var dit två gånger. Först den första lördagen då the Wave Pictures spelade och sen igen dagtid på tisdagen. Jag är glad att vi gick en andra gång då jag under första kvällen var ganska ångestfylld och fick en panikattack.

Jag tyckte väldigt mycket om hela konceptet och där fanns en del riktigt bra grejer och förstås massor jag aldrig såg. Mina bästa var nog animationerna som visades på biografen, ‘hemlösa’ rosa rummet och det mörka rummet med guldtext på väggarna och spetsgardiner och filmen om mental ohälsa med Bragi som grät tårar av pärlor.

Här kommer mina Instagram bilder från de två dagarna.

IMG_6048

IMG_6049

IMG_6050

IMG_6051

IMG_6052

IMG_6100

IMG_6099

IMG_6101

IMG_6102

IMG_6163

IMG_6103

IMG_6104

IMG_6105

Hidden Door Arts Festival happened in Edinburgh recently which is described as “…9 days and nights of music, art, theatre, cinema, spoken word, poetry, bars, street food and much more…” and it’s all done by volunteers. The space by King’s Stables Road is no longer in use and the old and shabby look in combination with lots of temporary colourful art transformed everything to a fantastic little world of art. With glorious sunshine and a beer, sitting on a painted pallet surrounded by artsy people it almost felt like East London again.

During daytime you could come in for free and look at art, eat and drink or why not head into the cinema where we watched some really good animation films by Edinburgh College of Art students. After 6pm you had to buy a ticket because of livebands and other things. Me and Adam went there twice. First on the first Saturday when the Wave Pictures played and then again during the day the following Tuesday. I’m happy we went a second time as I was quite anxious and got a panic attack during the first night.

I really liked the whole concept and there were some good stuff and obviously a lot that I didn’t see. I think my favourites were the animations at the cinema, the ‘homeless’ pink room and the dark room with golden writings on the wall and lace curtains and the short animation about mental health issues with Bragi crying tears of pearls.

Above are my Instagram photos from those two days.

Internet, how I love thee.

Hallå!

Att starta blogg precis vid en flytt och brist på internet i flera veckor var kanske inte det smartaste jag gjort, förlåt. Nu har jag dock bredband, hurra!

Allt flyter på okej nu med boandet, men fortfarande långsamt. Känns åtminstone redan som att jag känner mig ganska hemma i min lilla lya även i det tillstånd som råder här. I stort sett spenderar jag mina dagar med jobb, tänka på lägenheten och vad som behöver göras, skaffar sånt som behövs, flyttar saker från Adams lägenhet och så om igen.

Nu råder sommar och sol, men det var något extra fint med en solig och regning dag på samma gång för några söndagar sedan. Ni vet bara småputtra runt lite hemma medan allt pollen regnar bort.

image

image

Har försökt att inte hata matlagning (mitt värsta!) och det har varit helt okej faktiskt med nya skärbräden (inoljade i kokosolja, min nya grej i skafferiet) och vass kniv. Fast roligt är det inte.

image

I allmänhet är det ändå roligare att äta, speciellt frukostar, i mitt nya kök. Några få saker fanns till mitt förfogande då jag flyttade in här varav brödrost var en, något jag saknat så oerhört. Den doften i köket hörni, så himla gott och lite semesterfeelis. Att jag testats att jag kan äta gluten är ett stort plus numera. Har en helt annan attityd till bröd bara jag inte överdriver mitt intag.

image

image

Men så har vi ju det här med att ta beslut och bli nöjd. Tog länge att köpa en stekpanna. Tog ännu längre att hitta torkställ för disk och tvätt och jag kände mig tragisk i hur lycklig jag blev över att få tvätta min första tvätt i mitt egna hem.

Vad jag vill säga med detta är att jag inte fan vet hur jag ska kunna besluta mig för större grejer som soffa och skrivbord då inte ens ett uselt litet diskställ var lätt.

image

Translation: After weeks in the land of no internet I now finally have broadband in the flat and can put more time on the poor blog. Everything is moving along fine here, but ever so slowly. I do feel quite at home though and I really enjoy just pottering about on both rainy and sunny days and I also try to enjoy cooking a bit more in my new ugly kitchen. Even if new cutting boards and sharp knives help a bit it will never be fun to cook in my world. Making breakfast and using the toaster that came with the flat however is improving quality of life!

Now I desperately need to buy a sofa and a desk, but considering how hard it was for me to decide on simple things like frying pan, dish rack and clothes dryer and I’m not sure how I’ll ever make such big decisions…

Snail paced move.

Hello! Just a quick note from my phone to say that things are moving forward with the move, if ever so slowly. Have had to keep it that way because of mental breakdowns and other fun things. I’ve spent a few nights there now and it’s livable but lacking most things. Including furniture. I also seem to be very picky when it comes to choosing even the most basic things like a frying pan. Just buy one already woman.

Sneak peek of the so called bed box that is unexpectedly cosy.image

 In general a bit empty!image

Went on a spontaneous last minute visit to Ikea last night but not even there I could commit to more than this. I prefer charity shopping.image.jpeg

I won’t have any internet access (other than pesky phone) in the flat until 31st May so I will be a bit quiet I’m afraid.

Also remember to let me know if you want the password for my password protected posts as I think there will be one coming up soon.

Adios!

The flat with the turquoise door.

(English on page 2 below/Engelska på sida 2 nedtill)

IMG_5832.JPG

I måndags fick jag nycklarna till min lägenhet (som jag alltså hyr). Förutom den värsta dagen av pollenallergi hittills i vår som gjorde livet svårt så var lyckan annars stor!

Det kan ju tyckas lite märkligt att jag efter ett år i pojkvännens lägenhet flyttar ut då många andra då istället flyttar in och många frågar om vi ska göra slut. Nej nej, allt är okej! Det här var alltid planen, det tog bara länge.

Saken är den att jag MÅSTE få prova på att bo själv och kunna dona och fixa precis som jag vill i mitt egna hem och framförallt städa som jag vill utan att behöva tjata på andra. Att ’tillfälligt’ flytta in i ett redan trångt utrymme och aldrig riktigt bosätta mig eller känna att jag kan skapa hemmet jag längtat efter så länge har inte varit bra för min mentala hälsa heller, så man kan lite se det här som terapi.

 

Firade lite med en Gin&Tonic i den utmärkta puben Dagda som ligger precis bredvid mitt nya hem. Fast jag snörvlade och nös mest.IMG_5869.JPG

Det har dock varit en prövande vecka. Jag är ju lite skör för tillfället, men dumt nog pushar jag ändå att saker måste gå perfekt och snabbt framåt. Och det har det inte gjort. Dels problem med lägenheten som ledde till mycket kommunikation med hyresvärdarna och saker som måste åtgärdas (det är okej nu) och dels stressen med packning och allt jag behöver skaffa (har inga möbler) och dels allt administrativt med council tax, el, gas, internet osv. som bara gett mig motgångar än så länge.

Men vet ni, jag måste bara komma ihåg att allt kommer att bli bra ändå! Idag känner jag faktiskt ganska mycket iver. Hela veckan har jag tagit två väskor till jobbet med diverse packade föremål som jag sen packat upp på kvällen. Jag har skrubbat och städat och donat och hoppas att i helgen kan jag få en vän med en bil att hjäpa med ett större lass.

Det mesta har jag bara plockat ihop på måfå men viktigt är det ju att ta dit något så att det på riktigt känns att det är jag som ska bo där. Så som parfym och tavlorna av en räv och en talgoxe, båda köpta second hand för några pund på vår resa till the Highlands för några veckor sedan. Nöjd!

IMG_5868.JPG

IMG_5871.JPG

IMG_5870.JPG

Imorse krafsade jag ihop en del saker som inte hade packats upp sedan jag flyttade till Edinburgh så det var som julafton att se vad som fanns inuti. Bland annat en tavla om jag saknar London (eller Londres som jag ofta säger) och en lite sned Österbottnisk tågstation om jag känner hemlängtan. Bra skit helt enkelt.

IMG_5872.JPG

IMG_5873.JPG

Packandet fortsätter!


A weekend of Nordic food.

För första gången sen jag flyttade till Edinburgh från London för över ett år sen och ’tillfälligt’ flyttade in här i min pojkväns lägenhet så var jag ensam hemma en hel helg.

Förutom att jag ägnade en stor del av tiden åt typiskt ‘dålig’ ensam-hemma-TV på Netflix så verkar det stora genomgående temat vara Nordisk mat. Lyckligtvis är det inte helt omöjligt att få tag på saker som smakar hemma här i Edinburgh.

 

Jag åt mina sista surdegsrågbröd från Nordic Affär. Har ni flyttat bort så vet ni vilken lycka det är att hitta ordentligt rågbröd. Borde ha köpt allt och frusit in. I storbritannien har man inte samma ‘öppen smörgås’ frukost som vi har. Överlag verkar smörgåsar vara något man mest äter till lunch och alltid dubbla. Sjäv tycker jag en halv öppen smörgås smakar lite bättre.

IMG_5811

 

Jag drack kaffe i muminmugg och åt Pågens minikanelbullar köpta på Ikea.

IMG_5812

 

En annan väldigt Nordisk frukost med råg och kli knäckebröd köpt på Ikea. En av de första sakerna jag saknade då jag flyttade till Storbritannien var knäckebröd och om det är något som britterna verkligen inte kan göra så är det just knäckebröd. Gör om, gör bättre.

IMG_5813

 

Jag fikade i solen med John och hans hund Archie och det blev kaffe och kardemummabulle från Peter’s Yard/Söderberg, dit ska man gå då behovet av Skandinavisk fika känns stort. Dyrt men värt!

IMG_5814

 

Och sist men inte minst Ikeas köttbullar (har i frysen) med mos, sås och lingonsylt. Naturligtvis inte ens närapå lika gott som mammas hemmagjorda allt (jag fuskade) men det gör jobbet då jag suktar efter lite hederlig husmanskost.

IMG_5815.JPG

 

English: For the first time since I ‘temporarily’ moved into my boyfriend’s flat over a year ago I was home alone all weekend. I spent a lot of time on typical ‘bad’ home-alone-TV on Netflix but I also ate a lot of Nordic food which thankfully is not too difficult to get hold of in Edinburgh.

  • Proper sourdough ryebread in typical Nordic open sandwich style (it simply tastes better that way). There is nothing like the happiness of a Finn moving abroad and then finding this kind of proper ryebread.
  • Coffee in moomin mug and miniature cinnamon buns.
  • Another typical Nordic breakfast with rye and bran crispbread. Oh the crispbread. If there is one thing British people can’t make it’s crispbread. It’s not supposed to be like cardboard. Do again, do better.
  • Coffee and cardamom bun in the sunshine.
  • Ikea’s meatballs from the freezer with mash, gravy and lingonberry jam. Not even close to my mother’s cooking where everything is from scratch but it does the job when needed.

The girl in the magazine doesn’t even look like the girl in the magazine.

Ever since I became a teenager I’ve hated my skin. It has always caused me a lot of anxiety. If people stand too close to me I panic because they are too close to my ‘horrible’ face. If I have a big spot on my nose (like now) it is all I can think of when talking to someone.

But you know what, I really shouldn’t have to.
Yet I know I will continue to do this.

På svenska: Jag har alltid hatat min hy och får ångest om folk stå för nära, speciellt om jag har en stor finne på näsan. Då jag ser videor som dessa så förstår jag gång på gång att jag inte ska behöva känna så, men ändå vet jag att jag kommer att fortsätta göra det.